Rage Against the Puck

Finn vann
Turneringen drog igång vid tretiden på eftermiddagen, något försenad. Det hela skulle bli en ”Finnkamp” där Finn:en till slut vann. Finn gick obesegrad genom hela grundspelet med en målskillnad på otroliga 151-16. I semifinalen mot Hans vann han i tre raka och hela 20-0 i mål. Först i tredje finalmatchen (de två första 4-1, 5-4) mot Rickard fick Finn sin första förlust (4-5), vi hade nu spelat i ca sex timmar och matchen var fylld av irriterade ”Fy f-n!” I den fjärde matchen började stämningen i lokalen bli dämpad och humöret bittert. Enda kommentaren i matchen var Rickards ”Det är slumpen som avgör” vid 1-0-målet. Matchen slutade 1-7 och det var utjämnat i matcher.

Nu kom turneringens mest spännande match (4-5 efter sudden death) och turneringen skulle få skäl för sitt namn. När Rickard satt avgörandet i sudden-matchen, tog Finn nämligen pucken och kastade den hårt i golvet. ”Rage against the puck”. Mycket tryckt stämning. ”Nu lugnar vi oss” sa Rickard. ”Rickard får gå hem om han vinner”, sa Finn med glimten i ögat. Nästföljande matcher var mekaniskt, metodiskt, tråkigt malande från Finns sida som resulterade i två raka 2-0-vinster och saken var klar. Den stora överraskningen i turneringen var Henrik som slutade delad trea och nu gjort mycket bra ifrån sig på två turneringar i rad.