[Petter Bengtsson]

Läs vad jag skrev en gång till. Jag säger alltså att både Stiga och SBHF ”mer uttalat bör vända sig till vuxna”, helt enkelt för att de flesta intresserade, åtminstone i Sverige, är vuxna. Jag hävdar, på goda grunder, att intresset över tid har förskjutits uppåt i åldrarna. Arbetsplatser är idag viktiga platser för produkten hockeyspel. Barn idag föredrar tyvärr mest digitala plattformar, oavsett vad vi här tycker.

Jag skriver också att man INTE ska strunta i barn och unga. Däremot tror jag att vuxna bör vara den huvudsakliga målgruppen, helt enkelt för att vuxna är mer intresserade.

Naturligtvis är jag, som har spelat sedan 1985, fullt medveten om att Stigas hockeyspel i mer än 50 år har varit en produkt med barnfamiljer som huvudsaklig målgrupp. Jag tror dock att marknaden för hockeyspel har förändrats väsentligt sedan SBHF bildades 1987. Som jag skrev så var det längesen det blev nästan enbart vuxna som hörde av sig till förbundet. Det tycker även jag är synd, men verkligheten ser ut så.

Ni som sitter i styrelsen just nu – vilka är det som visar intresse för förbundet och hör av sig via olika kanaler? Är det mest vuxna, tonåringar eller barn? Hur har deltagandet på SM sett ut de senaste 10-20 åren? Hur stor andel av deltagarna är under 20? Hur hittar SBHF (och för all del även Stiga) mest effektivt nya aktiva?

Jag tror att du, Anders, är en föreningsmänniska präglad föreningstänkande. Men grejen med bordshockey är att det på en gång är sport och spel. Då kan rekryteringen av nya aktiva se ut på ett annat sätt. SBHF fungerar inte som en fotbollsklubb. Att vända sig till unga är för SBHF bara ETT av många möjliga sätt att hitta nya aktiva, men inte det enda. Jag tror, som sagt, att både SBHF och Stiga mer uttalat behöver vända sig till arbetsplatser. Många av de intresserade finns där. Mässor och spelkonvent tror jag också kan fungera som bra rekryteringstillfällen.

Den som eventuellt är missnöjd med styrelsens arbete tycker jag själv ska kandidera till en styrelseplats. Det finns alltid behov för personer med tid och engagemang. Dock är det bra att tänka på att det både i styrelsen och här på forumet är oklokt att påstå att den som tycker något annat är dum. Så fungerar inte goda demokratiska samtal. Vi måste kunna tycka olika.

• Det här svaret redigerades för 6 år, 5 månader sedan av Petter Bengtsson.

[Petter Bengtsson]

P. S. Redan när jag var ordförande i SBHF för ca 12 år sedan (?) märkte vi av att ingen av dem som mailade förbundet var under 25 år. De flesta av dem som är intresserade av att spela på tävlingsnivå är alltså vuxna. Förmodligen är den här tendensen ännu mer påtaglig idag när digitaliseringen är ännu viktigare. Det betyder inte att man ska strunta i barn och unga. Däremot är vuxna rimligen SBHF:s huvudsakliga målgrupp. Det tror jag är en viktig insikt.

[Petter Bengtsson]

Det är klart att uppgifterna på förbundets sida bör vara korrekta. Men ”utdöende verksamhet”? Nä, det köper jag inte. Intresset går helt enkelt i vågor. Så har det alltid varit.

Naturligtvis är det kul att knattar och juniorer är aktiva. Samtidigt tror jag att det är bra att inse att bordshockey i Sverige 2019 är något som ofta spelas av vuxna på arbetsplatser. Många unga är mer intresserade av digitala plattformar. Jag tror därför att både SBHF och Stiga mer uttalat bör vända sig till vuxna och exempelvis, om det finns folk som är intresserade, erbjuda gig för företag och arbetsplatser. Där finns den stora målgruppen. Bordshockey fungerar helt enkelt inte riktigt som annan föreningsidrott.

Till sist: jag är glad att vi har en ordförande och en styrelse som sköter förbundet. Det är klokt att inte ta ideellt arbete för givet. I SBHF:s fall handlar det också om att det är ett litet förbund. Det betyder att det är svårt att få tag på folk som vill sitta i styrelsen.

[Petter Bengtsson]

Helt rätt, Peter. Det är läge att ändra de svenska tävlingsföreskrifterna. Detsamma gäller även reglerna för hur lag-SM ska spelas. Jag tycker att de bör vara tydligare och reglera när (om?) det ska vara dubbelmöten i play off. Som deltagare bör man i förväg kunna veta vilket spelformat man kan förvänta sig. Ska upplägget ändras bör det stå i tävlingsföreskrifterna – och inte slängas in någon vecka innan vi ska spela.

[Petter Bengtsson]

3-mannalag på lag-SM kanske är en bra idé. Det skulle också förkorta de tråkiga transportsträckorna. Det blir nio matcher istället för 16. Förmodligen vore det också en god idé att spela i betydligt mindre kvalgrupper. Kanske bara kvalgrupper med tre lag i varje och två vidare. Det är inte ett självändamål att spela länge i stora grupper. Jag tycker dock att man även fortsättningsvis bör möta alla i det andra laget. Annars blir det för mycket lotteri.

Vad gäller målkopparna – har SBHF pengar nog för att köpa in löstagbara målkoppar? De är från början tjeckiska och kallas suplak. Tjeckerna har sålt en del tidigare, men någon i USA har också tillverkat dem (vem minns jag inte). Mitt förslag är att SBHF köper in sådana till SM och att de blir förbundets egendom. Detta skulle minska arbetsbördan för alla SM-arrangörer. Dock lär det bli en betydande investering för förbundet, men den är långsiktig. Kanske går att få fram ett kostnadsförslag från tillverkaren och sedan ta ställning till det?

Och till sist – självklart bättre att spela SM i Örebro. Särskilt med tanke på att även den föreslagna arrangören i Skåne tycker det. Dessutom har vi aldrig spelat SM i Örebro. Då är det på tiden att vi gör det!

[Petter Bengtsson]

Till att börja med: bra att någon vill arrangera SM och lag-SM. Noterar också att det upplägg som föreslås innebär ett rätt drastiskt ingrepp i hur vi ska spela lag-SM. För första gången någonsin är alltså tanken att gruppspelet i lag-SM ska spelas i ett reducerat format där man inte möter alla i det andra laget. Hur många vill ha det så? Är detta upplägg ett krav för att DAJM ska ta på sig arrangemanget?

Själv ser jag hellre ett mer traditionellt spelformat där vi istället sparar tid genom att spela i mindre kvalgrupper. Det här behöver vi av rent demokratiska orsaker diskutera, även om jag kan förstå om folk just nu hellre ligger och slappar i hängmattan. Jag har själv, vad jag minns, inte varit här inne på flera månader.

• Det här svaret redigerades för 6 år, 10 månader sedan av Petter Bengtsson.

[Petter Bengtsson]

En enkel men antagligen ändå ganska betydelsefull förändring (i linje med det Mattias föreslår) tycker jag att man kan göra: de som inte går till finalgrupp får ta med sina poäng (förslagsvis alla) till placeringsgruppen. Då lönar det sig att ha gjort bra ifrån sig i kvalgruppen – även mot dem som tagit sig vidare till finalgrupp. Då kan man också ha större placeringsgrupper eftersom många redan har mött varandra tidigare. En sådan lösning kan dock bli lite krånglig med lägre deltagarantal (kring 20-30), men det går kanske att komma runt på något sätt.

[Petter Bengtsson]

Anders, jag har oerhört svårt att tro att någon har något emot att det spelas en klass för funktionshindrade barn. Särskilt inte när det finns flera deltagare.

För övrigt är det märkligt att det inte är fler i rullstol som spelar. Bordshockey är ju en väldigt ovanlig sport eftersom sittande och stående kan spela mot varandra.

[Petter Bengtsson]

Att sänka målkoppen och ändra målburarna är något som har diskuterats i årtionden. Problemet är att det måste vara ekonomiskt försvarbart för Stiga också. De måste ändra i en stor och dyr maskin. Hittills har de inte gjort det särskilt ofta.

[Petter Bengtsson]

Ja, höj veteranåldern till 50+!

[Petter Bengtsson]

Ja, det alternativa play off-systemet som förslås i Q4 tror jag inte heller på. Bäst av sju är ju bland det bästa med bordshockey.

[Petter Bengtsson]

Mattis inlägg aktualiserar en aspekt av detta som nog har kommit bort en smula: lag-SM måste inte spelas under SM-helgen. Det är i själva verket ett ganska nytt påfund (start från och med 2012, när SM stängdes för utländskt deltagande). Självfallet har det nuvarande upplägget med lag-SM som en del av SM-helgen fördelar. Framför allt kommer det många lag. Men å andra sidan: det är lätt hänt att vi sliter ut arrangörerna. Det är jobbigt att arrangera i tre dagar.

Jag tror att det kan vara bra att åtminstone överväga att lägga nästa lag-SM på en lördag i samband med en GP-turnering, som då kan spelas på söndagen (kanske en helg i Eskilstuna, som ligger nära för många). Med detta upplägg i år hade vi sluppit anpassa slutspelet i lag-SM till BG-lagets flygtider. Två dagars SM hade också varit mer hanterligt för arrangören.

Vilket som är klokast att välja beror också på hur många arrangörer som finns tillgängliga. Det varierar ju från år till år.

• Det här svaret redigerades för 8 år sedan av Petter Bengtsson.

[Petter Bengtsson]

Ja, det blir helt enkelt orättvist – och rätt märkligt – om lag i samma serie inte möter samma lag.

Jag tror på grupper med fyra lag i varje. Då kan man istället lägga mer tid på kvalmatcher och slutspel i dubbelmöten. Utöver detta kan man också tänka sig placeringsmatcher i någon form. Det blir ett sätt att lägga så mycket tid som möjligt på de jämnaste matcherna.

• Det här svaret redigerades för 8 år sedan av Petter Bengtsson.

[Petter Bengtsson]

Ser man lag-SM i ett längre tidsperspektiv tycker jag att problemet är uppenbart: vi lägger för mycket tid på ojämna matcher. En lagmatch som slutar 16-0 eller 15-1 är ett tecken på ett dåligt upplägg. Kanske är det undvikandet av sådana matcher (de går ju att förutse, hyfsat säkert) en god utgångspunkt för framtida spelupplägg. Jag tror på mindre grupper – tre med ungefär det antal deltagande lag vi har idag. Och om man måste välja – jag tror också att det är bättre att lägga tid på åttondelsfinaler än på kvalmatcher. Generellt sett tror jag att alla vill spela så många viktiga matcher som möjligt. Åttondelarna är alltid avgörande, kvalmatcherna är det bara kanske.

För övrigt, Gustaf – kul att du är tillbaka! Jag tror definitivt att en serie (eller enstaka turnering) för tremannalag funkar bra lokalt. Exempelvis i Stockholm, där jag ju numera också bor.

• Det här svaret redigerades för 8 år sedan av Petter Bengtsson.

[Petter Bengtsson]

Oavsett vad styrelsen till slut bestämmer sig för uppfattar jag det här som en så pass viktig fråga att det vore bra om folk från alla licensierade klubbar faktiskt får säga något om detta. Det bör ligga i styrelsens – och särskilt ordförandens – intresse att förankra stora beslut väl. I det här fallet tror jag inte att detta forum räcker. Alla skriver ju inte här. De ändringar som föreslås i denna tråd skulle bli slut på en kontinuitet som har varat från 1984 fram till i år. Det är ett faktum, inte en åsikt.

Eftersom jag själv tidigare i flera omgångar har suttit i styrelsen vet jag att det ofta blir få ledamöter som faktiskt röstar. Vid lika antal röster är det dessutom ordföranden som avgör. En omröstning i styrelsen skulle alltså kunna sluta 2-2 (inte alls osannolikt) – och därefter avgör ordföranden. Två personer skulle därmed – exempelvis nu i sommar, under pågående fotbolls-VM – kunna driva igenom att lag-SM förändras i grunden. Jag tycker att det är synnerligen problematiskt.

Naturligtvis tycker jag också att Truls har rätt. Det är inte ett problem att det bästa laget vinner. Snarare är det just däri som spelformatets styrka ligger. Det är svårt att vinna – och därför engagerar turneringen. Dubbelmöten i play off på lag-SM är bra av samma anledning som det är bra med bäst av sju individuellt. Det blir helt enkelt mest rättvist i längden. Mer experimentella och plojiga format tycker jag passar bättre lokalt.

[Författare]

Inlägg